is this what i call home? then i wonder why it feels so alone?

ibland får jag sån där impulsmässig oerhörd längtan som griper tag i mig. det gör ont nästan.
och samtidigt vet jag att det förmodligen någonsin kommer.
men när? vill inte vänta. fan man har ju gått runt i 17 jävla år och väntat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0