you made me cry you fuck

det där med att inte veta va man vill eller känner. 
eller jo, jag känner en sak. jag känner mig stressad som fan.
 
annars försöker jag undvika att känna, försöker desperat att  tänka istället. rationellt effektivt logiskt en bra lösning för alla parter osv. sådan som jag är (tyvärr)
 
men liksom. hur vet man ens vad som känns rätt? det är sällan mina känslor gör mig något vettigt. tror jag. är det meningen att vi ska känna efter? jag  vet att jag inte skulle stå ut med mig själv om jag gjorde det i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0